Allt fler äldre svenskar använder internet för att betala räkningar, handla och hålla kontakt med familj och myndigheter.
Tyvärr har också nätbedrägerierna ökat kraftigt.
Bedragarna blir mer professionella – och deras falska webbplatser och mejl ser allt mer äkta ut.
Den här guiden visar de vanligaste nätbedrägerierna 2025, hur du känner igen dem och hur du skyddar dig.
👉 Läs även: IT-säkerhet & trygghet för seniorer 2025
1. Bluffmejl (“phishing”)
Bedragare skickar e-post som ser ut att komma från kända företag eller myndigheter – till exempel PostNord, Skatteverket eller din bank.
Syftet är att få dig att klicka på en länk och fylla i personuppgifter eller BankID.
Så känner du igen det:
- Mejl från okända adresser eller med små stavfel
- Brådska: “Ditt konto spärras inom 24 timmar!”
- Länkar till sajter som liknar den riktiga (t.ex. postnordd.se)
Så skyddar du dig:
✔ Öppna aldrig länkar eller bilagor från okända avsändare.
✔ Logga alltid in via den riktiga webbplatsen manuellt.
✔ Rapportera bluffmejl till företaget – t.ex. PostNord.
2. Falska köp- & säljsidor
Bedragare skapar kopior av riktiga e-handelssidor eller kontaktar dig via Blocket och Facebook Marketplace.
De erbjuder varor till låga priser – men när du betalat hör du aldrig mer av dem.
Så skyddar du dig:
✔ Handla bara via kända e-handlare eller betaltjänster med köpskydd.
✔ Kontrollera alltid webbadressen – riktiga butiker använder https://.
✔ Undvik förskottsbetalningar eller Swish till privatpersoner du inte känner.
💡 Läs mer på Polisen – Bedrägerier vid köp och försäljning
3. Investeringsbedrägerier
Falska investeringsföretag lockar med “säker avkastning” eller “garanterade vinster”.
De ringer ofta upp äldre och ber dig logga in på “investeringsplattformar”.
Tecken på bluff:
- Påstridiga säljare som pratar om “snabba pengar”.
- Sajter utan kontaktuppgifter eller svensk adress.
- De vill att du installerar fjärrstyrningsprogram som AnyDesk eller TeamViewer.
Så skyddar du dig:
✔ Lita aldrig på investeringsreklam via telefon eller sociala medier.
✔ Kontrollera företaget hos Finansinspektionen.
✔ Investera bara via din bank eller etablerade fonder.
4. Falska kundtjänster & IT-support
Bedragare utger sig för att vara från Microsoft, Telia eller BankID.
De ringer upp eller skriver i chattar för att “hjälpa dig” – men försöker istället ta kontroll över din dator.
Så skyddar du dig:
✔ Seriösa företag ringer aldrig spontant för att “lösa problem”.
✔ Installera aldrig program på uppmaning.
✔ Läs mer hos BankID – säker användning.
5. Bedrägerier på sociala medier
Facebook och Instagram används ofta för att sprida falska annonser, kärleksbedrägerier och investeringsbluffar.
Ofta används kapade konton som verkar trovärdiga.
Så skyddar du dig:
✔ Acceptera inte vänförfrågningar från okända.
✔ Anmäl misstänkta annonser till plattformen.
✔ Lämna aldrig person- eller bankuppgifter i chattar.
6. Om du redan blivit lurad
- Kontakta banken direkt och spärra ditt kort.
- Polisanmäl bedrägeriet via 114 14 eller polisen.se.
- Spara mejl, sms och kvitton – de kan användas som bevis.
- Informera anhöriga så de inte drabbas på samma sätt.
💡 Läs mer: Konsumentverket – Så anmäler du bedrägeri
Vanliga frågor (FAQ)
Hur vet jag att ett mejl är bluff?
Om det innehåller krav på snabb åtgärd eller länkar till inloggning – det är bluff.
Kan jag få tillbaka pengar efter nätbedrägeri?
I vissa fall ja – kontakta banken direkt, vissa ersätter bedrägerier om du agerat i god tro.
Är det säkert att handla på nätet som senior?
Ja – om du håller dig till välkända sajter och betalar via säkra metoder.
Vad gör jag om någon låtsas vara jag på Facebook?
Anmäl kontot direkt till Facebooks support och byt lösenord.
Slutsats
Nätbedrägerier är bland de vanligaste brotten 2025, men de flesta kan undvikas.
Var skeptisk till oväntade meddelanden, läs alltid noggrant och logga aldrig in via en länk du fått skickad.
👉 Läs även: